Psykologen Susanna Carolusson, vars text jag bemött här på bloggen tidigare, har än en gång drivit sitt missionerande mot flersamma relationer i massmedia. Denna gången i SVT:s produktion ”Mötet”. Här diskuterar hon tillsammans med Martina Hallin om flersamhet. Något jag tyckte var väldigt talande i diskussionen var hur Martina framförallt fokuserade på hur hon valde att leva sitt liv. Hon pratade i tydliga jagbudskap. Carolusson diskuterade dock väldigt mycket utifrån hur ”man” gör, hur ”man” känner. Det var tydligt att hennes resonemang grundar sig i hennes egna upplevelser men att hon gör dessa erfarenheter universella och generella på ett sätt som inte blir rättvist.
För det ska sägas. Ingen ska behöva känna sig tvingad till att göra flersamma relationer. Där håller vi med varandra. Att Carolusson levt i tvåsamhet med sin man i flera decennier och verkar nöjd med det är bara fint. Problemet med Carolussons resonemang är inte hur hon själv väljer att leva utan hur hon invaliderar andra människors sätt att göra relation och formulerar en hierarkisk föreställning där hon framställer hennes val som universellt och generellt finare. Hon gör sig till förespråkare och ställer sig till doms över de som väljer att leva på andra sätt än henne själv.
Jag tycker att det blir ett bra samtal och ett fint samtal och att det finns ett värde i att ta del av hela programmet som finns länkat ovan. Det är strax över 14 minuter och jag som diskuterat den här frågan med Carolusson både i psykologinterna miljöer och här på bloggen kände att jag fick en större förståelse för varför hon tänker som hon tänker.
Jag har dock ett antal repliker till programmet som jag vill resonera ytterligare kring, kommer citera och presentera tidsangivelser ifall man vill leta upp avsnittet själv och ta till sig kontexten där det uttrycks.
00:24 ”Jag har ju upptäckt ett djup i den här exklusiva kärleken som jag inte skulle kunna uppleva om jag delade upp mig på fler”
Det är fint att Carolusson hittat de sätter hon vill göra relation på. En inte helt ovanlig fundering här i livet är ju hur man vill organisera sina relationer för att må bra. Carolusson verkar ha hittat sitt sätt. Det glädjer mig. Min enda önskan är att det ska bli lättare för fler att också göra samma resa som Carolusson. Där dom kan hitta sätt att organisera och göra relationer på ett sätt som gör att dom lever mer autentiska liv i kontakt med sig själv, sina känslor och andra.
Speaker: 1:15 ”Ett liv med flera partners utan honom, eller ett liv med honom i trohet”
Här ställer speakerrösten upp en falsk dikotomi. Ett liv med flera partners står inte i kontrast till ett liv i trohet. Vad som är otrohet är individuellt och i flersamma relationer så är överenskommelserna sådana att du lever i trohet, även när du eller din/a partner/s har andra partner/s.
01:40 ”Det påminner ju om hur vi lappar ihop våran relation och underhåller den tar vara på det vi har haft fast det förändras och förbättras i olika epoker.”
Här skiljer sig Carolusson och hennes man sig inte från hur flersamma också gör relationer. Även i flersamma relationer så är det viktigt att lappa ihop, underhålla och ta vara det man haft. Trots att det kan förändras över tid och i olika epoker av ens liv. Någon jag tycker mig höra rätt ofta när jag diskuterar med andra flersamma är att flersamheten är något som hjälper en att göra det. Flersamheten blir ett verktyg för att fortsätta välja varandra. I livets alla skeenden.
02:38 ”Flersamma, om jag förstått det rätt, försöker verkligen vara måna om varandra. Samtidigt misstänker jag att svartsjukan måste läggas åt sidan för att man ska stå ut och i längden skulle inte det vara möjligt för mig. Jag är på vippen att kalla det förnekelse, men det vill jag inte ge mig in på.”
Den här saken har jag diskuterat i tidigare bloggpost (länkad ovan). Svartsjuka är något vi behöver hantera i alla relationsformer. Ibland är den befogad och visar på att det finns olösta konflikter i relationen som man behöver ta hand om. Att man blir åsidosatt, att man inte blir bemött i sina känslomässiga behov eller något annat. Vissa dagar kanske man bara behöver bli älskad lite tydligare och att partners är tydligare i sitt affektspråk. Ibland så kan svartsjukan också vara patologisk och kontrollerande. Att det inte handlar om den man är svartsjuk på utan att den kommer ur en egen osäkerhet. Man kan inte säga så enkelt som att svartsjukan ska undvikas eller läggas åt sidan. Det behövs en ordentlig beteendeanalys för att vi ska förstå funktionen av ett beteende och vad en känsla kommunicerar till oss.
03:36 ”Den största skillnaden mellan oss är nog vår syn på vad som är privat och intimt och därmed väldigt känsligt.”
Den här gränsdragningen som Carolusson gör förstår jag mig inte på. Hon drar likhetstecken mellan tvåsamhet och privata och/eller intimt. I realiteten så är ju flersamma relationer också intima och det finns privata delar i dessa relationer som man inte delar med andra.
Citat av Carolusson 04:24 ”Flersamhet handlar ofta om ett bekräftelsebehov och en rädsla för att bli beroende av en partners kärlek.”
Här tar Carolusson på sig en lite för stor rock när hon försöker tala om för människor vad flersamhet handlar om. Carolusson har inte det professionella kunnande att uttala sig kring vad flersamhet ofta handlar om. Det här säger mer om hennes syn på världen snarare än hur det är för flersamma och hur flersamma ser på världen och vad deras flersamhet handlar om. Inom psykodynamisk terapi så pratar man ofta om något som kallas för projektioner. Projektioner i psykologisk mening är en försvarsmekanism människor använder sig av för att hantera egna inre känslor och impulser. Det här citatet känns mer som något Carolusson projicerar på flersamma snarare än något flersamma skulle hålla med om ligger till grund för deras flersamhet.
05:05 ”Ja, jag tror inte det är möjligt att gå in i lika djupa relationer till fler och tror att det här med bekräftelse det bygger jag på att dom flesta relationer, kärleksrelationer intima kärleksrelationer startar med en förälskelsefas. I förälskelsen så känner man sig sedd, man känner sig utvald man känner sig bekräftad och det är en oerhört härlig känsla.”
Jag håller med om att dom flesta kärleksrelationer oftast startar i en förälskelsefas. Hallin som Carolusson diskuterar med betonar att man i polyamorösa kretsar ofta pratar om något som kallas för ”new relationship energy” eller NRE. En känsla man ofta känner när man går in i en ny relation och som ofta är synonymt med det vi brukar benämna som förälskelse. I polyamorösa kretsar så kan man också många gånger prata om hur NRE gör att man behöver fokusera lite extra på den nya relationen men också att det är känslor som kan spilla över och gynna redan etablerade relationer. Det är en härlig känsla och jag har pratat med otaliga människor som anger just det här som deras primära skäl till att leva flersamt. Att man inte vill beröva sig själv eller sina partners möjligheten att gå in i denna förälskelsefas eller att få känna denna new relationship energy igen och att det är något man vill dela med sina partners.
Varför det inte skulle vara möjligt att gå in i djupa relationer för att man tillåts av sin partner att bli förälskad igen övergår mitt förstånd och jag tycker inte heller Carolusson svarar på det i avsnittet. I min värld så känns det snarare som något som kan föra människor närmare varandra. Att det blir ytterligare en arena att få vara sårbar ihop med andra viktiga människor, dela fina känslor och möten och att återigen fortsätta välja varandra.
06:09 “Det är härligt att bli förälskad, men jag avstår från att fördjupa den förälskelsen för jag vill ge min man den exklusiviteten. Det är en gåva till honom som fördjupar vår kärlek.”
Ja, för Carolusson är offret en gåva. För andra så kan gåvan vara att låta ens partners gå in i den här djupa förälskelsen med någon annan, fortsätta vara kvar och att fortsätta välja varandra i det här. Där offret är en gåva för Carolusson så kan öppenheten och att inte begränsa sina partners vara en gåva för någon annan. Människor är olika, och uppskattar både att ge och att få olika gåvor. Nu har inte Carolusson berättat huruvida hon avkräver sin man samma gåvor. Men den gåva monogamin är kommer ju många gånger också med krav på motprestation. Att man ska få samma gåva tillbaka. För vissa så fördjupar det säkert kärleken, men för många så är det nog mer ett hinder. Något som lägger sig i vägen. Det kan vi se när vi tittar på siffrorna för otrohet. Enligt en studie från YouGove från 2015 så har 25% av svenskarna varit otrogna någon gång och 10% mot sin nuvarande partner. För dessa människor kanske rätt gåva hade varit att prata öppet med varandra från start om möjligheten att leva på andra sätt än inom tvåsamhetsnormen.
06:37 ”Det andra som handlar om rädsla att bli beroende av en partner och med en partner, om man lägger alla äggen i en korg när det gäller just den intima relationen så blir man, menar jag, djupare beroende och djupare givmild. Det blir en starkare kärlek som blir svårare att förlora.”
Här drar Carolusson likhetstecken med ”mer att förlora” med starkare kärlek. Det är också att dra för stora slutsatser på tveksamma data. Jag tror inte kärlek är mätbart på det sättet. Det är tydligt att Carolusson följer en tydlig kristen tradition där kärlek mäts i offret.
Då sade han: »Tag din son Isak, din ende son, som du har kär, och gå bort till Moria land, och offra honom där såsom brännoffer, på ett berg som jag skall säga dig. 1 Mosebok 22:2
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många. Markus 10:45
Att kärlek är något vi mäter i hur mycket vi offrar är inte en universell sanning. Vi kan inte säga hur mycket någon älskar oss i hur mycket dom avstår för vår räkning. Kärlek är sin egen kvalité och kärlek är ett beteende. I Carolussons relation så är offret viktigt. Inget fel i det. Klart dom får visa sin kärlek i att avstå från saker för varandra. Men låt andra människor få visa sin kärlek på sina sätt. Olika människor har olika kärleksspråk där man visar kärlek på olika sätt och behöver bli älskad på olika sätt. Vill man läsa ytterligare resonemang så är det här en bra start.
Hennes resonemang visar också på en hyfsat objektifierande syn på människor. Där människor är ersättliga och dom fyller en funktion i vårt liv snarare än att dom är där i sin egen rätt som egna subjekt med agens som man gör relation med. Bara för att man har andra etablerade relationer så gör uppbrott fortfarande ont.
Om att andra lever polyamoröst 07:50 ”Jag kan respektera det. Intellektuellt kan jag förstå det. Jag har ändå rätt bra fantasi. Men det kan jag inte leva mig in i.”
Det är ingenting Carolusson egentligen behöver leva sig in i. Jag hade varit nöjd med om hon låtit andra göra relationer på sina sätt och att hon inte gjort det till sitt uppdrag och med hjälp av sin psykologtiteln förhindra människors möjlighet att leva autentiska liv efter sina önskningar och drömmar. På samma sätt som hon verkar ha hittat sitt sätt att leva på som hon trivs med. Varken resonemang hon för i det här samtalet eller som hon fört i tidigare debattartikel i ETC visar på särdeles stor respekt för att andra människor lever annorlunda. Vilket vi särskilt kommer komma in på nedan när Carolusson funderar kring möjligheten till legala skydd för flersamma relationer.
08:24 ”Den sexuella kärleken, den kan jag inte ha flera kärlekspartners i. Innan jag träffade min man när jag då trodde ’jo men flersamhet skulle kunna vara möjligt för mig att leva i’. När en av mina pojkvänner, jag var kär, vi hade varit ihop ett tag och vi är på en fest. Jag letar efter honom för jag hittar honom inte och så öppnar jag en dörr och då ligger han där naken på en säng med en tjej. Jag blev förbluffad över hur ont det gjorde. Det var ju svartsjuka ur djupet av mig som jag inte visste att jag skulle känna.”
I många flersamma relationer så förekommer sex och sexualitet. Men det betyder inte att sex och sexualiteten är den viktigaste delen för alla flersamma i deras relationer. Här kommer vi också till vad jag tror är den springande punkten till varför Carolusson gjort det till sitt uppdrag att motverka flersamhet. Hon beskriver en otrohetshistoria på en fest i sin ungdom som verkar ha satt djupa och traumatiska spår och förstår det som att flersamhet är boven i dramat. Det handlar nog snarare om att hon blev bedragen av sin pojkvän och att han antagligen inte tog ansvar för sitt agerande efteråt (utan, vem vet, han kanske pratade om fri kärlek och flersamhet som ett sätt att slå ansvaret ifrån sig?). Jag har full förståelse för att Carolusson, givet den här erfarenheten, känner att hon behöver leva i en relation av sexuell exklusivitet. Det är inte heller rimligt att någon annan moraliserar, fördömer eller problematiserar hennes val. Det är hennes liv och det står henne fritt att göra de val hon vill.
Problemet blir ju när hon tar sin egen känsla av att ha blivit bedragen och gör det till en universell erfarenhet och tänker sig att alla nog borde känna som henne när det kommer till sexuell exklusivitet. Det är att dra det för lång på ett sätt där hon inte visar samma respekt tillbaka som jag tycker är självklart att hon ska få av andra. På samma sätt som hon har rätt att leva sitt liv efter sina val så borde flersamma få leva sina liv efter sina val utan att en legitimerad psykolog upprepat tar sig tolkningsföreträde och problematiserar deras samtycka överenskommelser och livsval, eller argumenterar för att de inte borde ha rätt till samma legala skydd som hon och hennes man.
Om juridiskt skydd för flersamma. 10:27 ”Jag tycker ju att det här med flersamt leverne är otillräckligt beprövat för att man ska göra en sån omfattande sak som att ändra lagstiftningen. För mig är flersamhet fortfarande på ett experimentstadium. /…/ (11:27) en sån här lagändring har jag svårt att föreställa mig hur den riktigt ska täcka alla komplexa situationer som kan uppstå rent juridiskt.”
Jag misstänker någonstans att, om Carolusson får bestämma, så kommer flersamhet fortsatt vara på ett ”experimentstadium” i evigheter. I realiteten så är flersamhet etablerat. Det legala skyddet för flersamma relationer tar inte bort något från Carolusson, det handlar snarare om att utvidga det skydd som hon har ihop med sin man till att även andra relationer ska få samma legala skydd, ifall man så önskar. Det växer upp barn i flersamma regnbågsfamiljer idag. Att inte skapa ett juridiskt ramverk för detta tar ifrån dessa barn rätten till viktiga anknytningspersoner. Människor i flersamma regnbågsfamiljer blir allvarligt sjuka. Att inte skapa ett juridiskt ramverk för flersamhet gör att vi kanske inte kan ha med oss våra när anhöriga även i svåra stunder eller i livets slutskeenden eller för oss att finnas där för dom som står oss nära.
Att Carolusson inte förstår hur det ska gå ihop säger ju väldigt lite om hur man faktiskt kan lösa det. Det säger mer om hennes intresse för frågan. Bland Svenska partiet så är det feministiskt initiativ som historiskt varit mest drivande för en antalsneutral samlevnadsbalk. Det finns redan idag många barn som lever i andra regnbågsfamiljer som innefattar mer än kärnfamiljen, där man har ett legalt skydd. Exempelvis när föräldrar skiljt och gift om sig.
Det framstår som både ogint och missunnsamt att Carolusson inte vill ge andra människor tillgång till det legala skydd hon själv åtnjuter i sina relationer. Detta helt utan att det skulle finnas någon kostnad för henne.
Det kanske är dags att börja vänja sig vid att olika människor gör olika val och att ens egna normer inte behöver vara styrande över hur andra väljer att leva sina liv.
Vill du veta mer om flersamhet. Vän dig till en psykolog med koll på flersamhet. Snarare än till Carolusson. Ett första steg kan ju vara denna korta intervju i SVT med sexologen och psykologen Tanja Suhinina på Eros & Psyke.
